Då jag tvivlar på mig själv och på alla de val jag gjort.
Vilket har hänt en hel del på sista tiden så behöver jag bara
titta på Alva och Tova så vet jag att en av de största valen jag gjort
(att få dem) Är de bästa jag gjort.
De känns bra att veta att i alla fall ett val var bra och rätt.
För de e ju så då man står i ett vägsjäl i livet och ska välja åt vilket håll man ska gå
så har man ju inte alltid all fakta. Man vet inte riktigt hur livet kommer bli om man
tar höger eller vänster. Man får gissa och följa känslan i magen.Hoppa och blunda för
att hoppas att de är en någrlunda bra väg man väljer.
Såhär i efterhand så kan jag ju se tillbaka på alla de vägsjäl jag passerat och på alla val
jag gjort och en del var verkligen inte de rätta och en del var kanske just då de rätta.
Men alla de valen har format mig till den person jag är idag.
Såhär då jag blivit äldre så har jag verkligen lärt mig en hel del.
Att jag ofta då jag var yngre fick höra att jag var omogen gjorde mig då väldigt arg.
Som tonåring så tror man att man vet bäst att man äger världen och att de valen
man gör då inte alls har någon stor nytta för framtiden (man kan väl ändra sig)
och detta är mitt liv ingen annans.
Men nu kan jag verkligen förstå ordspråket
"Döm aldrig någon annan, förens man gått två månvarv i hans mockasiner ..."
Och de e väl lite så. Jag var snabb på att dömma och jag var snabb på att få en
åsikt om människor och andra människors val.
De e jag väl igentligen ännu men nu försöker jag se att de kanske finns så mycke annat
bakom alla andra människors humör och handlande.
Många val jag gjort skulle jag kanske ha gjort annorlunda idag medan vissa skulle jag
gjort precis samma igen.
Brukar tänka på hur mitt liv skulle sett ut om jag föddes i en annan familj, Skulle gott
på andra skolor och haft andra kompisar.
Hur skulle mitt liv varit om jag träffat någon annan man kanske inte skaffat barn och valt ett annat jobb.
Jag ser på Alva som blir mer och mer vuxen och försvinner mer och mer hemifrån med kompisar.
Jag är fortfarande en viktig del i hennes liv men kompisarnas inflytande börjar göra sig mer och
mer påmint. Min lilla tonåring som har en vilja av stål och som vet vad som e coolt och töntigt vad som e botten och booooring;)
Och jag känner mig stolt ändå för att jag lyckats få henne till den sociala glada och modiga tjej hon e.
Men de är inte lätt ...Dagens samhälle är de inte lätt att vara barn och ungdom vilka krav som ställs på barnen.
LÅt dem vara barn och leka med barbie hur länge som de vill. Låt dem få ha bekväma kläder och slippa stringtrosor då dom går i 4an. och låt dem slippa kräkas i 6an för ett nationelltprov. Låt dem vara nöjda med hur dom ser ut... Då man går i ettan ska man inte behöva oroa sig för att man är för tjock/ smal, Tråkig/ Rolig, Lång/ kort, Brun / vit. Någonstans är dom alla barn med ett ända behov att bli älskade för just den dom är.
Så lilla Tova som inte är så liten heller. Som också har upptäckt att världen är så mycke mer än mamma pappa Alva och släkten. Hon rusar fram i livet i 100 knyck och sprider sån glädje runt i kring sig ( tror att hon tror att ingenting är omöjligt) .
HOn älskar dagis och de är så skönt de underlättar verkligen om dagarna då man vet att hon har de bra. Samtidigt som de känns som igår då hon föddes och jag var den viktigaste i hennes liv.
HOn e ju min lilla bebis med de troll yviga håret och med bus i blicken. och snart är hon också inne i den där karusellen med de rätta kläderna, passa in och utvecklas...
Önskar jag skulle kunna få stanna tiden. Få sätta mig ner med dem och tala om att de viktigaste här i livet är inte att göra som alla andra, passa in eller ha de rätta kläderna. De viktigaste är att man är mån om andra och respekterar varandra, att de är okey att gå sin egen väg ( även om den är kronlig och hård ibland) och att man ska älska för då blir livet så mycke enklare.
Mina underbara barn. Jag vill skydda dom från allt. Skydda dom från felsteg som jag gjort i livet.
Skydda dem från att inte göra samma felaktiga val som jag. Men de kan jag inte. Valen kommer de göra själv och de kommer ibalnd bli fel. Jag kan bara finnas där och trösta då de blir fel och hjälpa dem att ställa sig upp igen. De känns jobbigt hårt och svårt. Mina alla bästa ögonstenar så lycklig mamma är över er två.
